1
§ Näringsidkare är bokföringsskyldig enligt denna lag. Detsamma
gäller aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar samt sådana
europeiska ekonomiska intressegrupperingar som har sitt säte i
Sverige, även om bolaget eller föreningen eller intressegrupperingen
inte utövar näringsverksamhet. Förutsättningarna för att en
stiftelse skall vara bokföringsskyldig framgår av stiftelselagen
(1994:1220) och lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse.
Den
som är skyldig att för inkomst av jordbruksfastighet föra
räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) är ej
bokföringsskyldig för inkomsten enligt denna lag. Hyr enskild
person, dödsbo eller ideell förening ut byggnad eller del av byggnad
föreligger bokföringsplikt på grund därav endast om verksamheten är
att anse som hotell- eller pensionatrörelse eller omfattar mer än
två lägenheter som regelmässigt uthyres och ej utgör del av egen
bostad.
Staten,
kommun, landsting, kommunalförbund, församling och kyrklig
samfällighet är ej bokföringsskyldiga enligt denna lag.
Bestämmelserna
i 11 och 13 21 §§ behöver ej tillämpas av enskild näringsidkare i
vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman normalt
understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller under den
sista månaden av räkenskapsåret. Lag (1994:1930).
2
§ Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt som överensstämmer
med god redovisningssed.
Bokföringsskyldigheten innefattar
att:
till
upplysning om rörelsens förlopp kronologiskt och systematiskt
löpande bokföra uppkomna affärshändelser samt i samband härmed
tillse att verifikationer finns till alla
bokföringsposter
med
undantag i fall varom föreskrives i 1 § fjärde stycket till
upplysning om rörelsens ekonomiska resultat och ställning vid
räkenskapsårets utgång avsluta bokföringen med
årsbokslut
arkivera
verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial.
3
§ Har bestämmelse som avviker från denna lag meddelats i eller med
stöd av annan lag, gäller den bestämmelsen och i anslutning därtill
meddelade verkställighetsföreskrifter.
Särskilda
bestämmelser finns om skyldighet att sörja för underlag för
deklarations- och uppgiftsskyldighet och för kontroll
därav.
Löpande
bokföring
4
§ I bokföringen skall som affärshändelser löpande noteras alla
förändringar i förmögenhetens storlek och sammansättning såsom in-
och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Som
affärshändelse räknas också den bokföringsskyldiges tillskott till
och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat. Inför
bokslut skall bokföringen härutöver tillföras fordrings- och
skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter och kostnader
som rätteligen hör till räkenskapsåret.
5
§ Bokföringen skall för varje affärshändelse grundas på handling som
härrör från affärshändelsen eller särskilt upprättas med uppgifter
om denna (verifikation). Har den bokföringsskyldige tagit emot
handling om affärshändelsen, skall denna handling användas som
verifikation. Om det är påkallat med hänsyn till arten av mottagen
handling, får bokföringen i stället grundas på särskilt upprättad
hänvisningsverifikation.
Verifikation
skall på varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den upprättats,
när affärshändelsen inträffat, vad denna avser, vilket belopp den
gäller, vilken motpart den berör samt, i förekommande fall, vilka
handlingar som legat till grund för affärshändelsen och var
originalhandling förvaras.
För
likartade affärshändelser får gemensam verifikation användas, om den
innehåller eller hänvisar till uppgifter enligt andra stycket i
fråga om de affärshändelser som verifikationen omfattar.
Gemensam
verifikation får även användas för inbetalningarna under en dag vid
kontant försäljning av varor och tjänster, om försäljningen sker
under sådana förhållanden att enskild verifikation med uppgifter
enligt andra stycket ej kan upprättas utan svårighet. I sådant fall
får gemensam verifikation utgöras av kontrollremsa från
kassaapparat, kassarapport eller annan handling som anger summan av
erhållna betalningar.
Verifikationerna
skall på varaktigt sätt vara försedda med verifikationsnummer eller
andra identifieringstecken och i övrigt erforderliga uppgifter så
att sambandet mellan verifikation och bokförd post utan svårighet
kan fastställas. Verifikationerna skall både före och efter
bokföring förvaras ordnade på betryggande och överskådligt sätt.
Sker rättelse i verifikation, skall anges när rättelsen skett och
vem som företagit den.
6
§ Bokföringen skall ske på varaktigt sätt i ett ordnat och
betryggande system av böcker, kort, lösblad eller andra hjälpmedel.
Vad som bokförts får ej utplånas eller göras oläsligt.
Vid
rättelse av felförd post skall anges när rättelsen skett och vem som
företagit den. Sker rättelse genom särskild rättelsepost, skall
verifikation om rättelsen upprättas. Samtidigt skall genom
anteckning på den tidigare verifikationen eller på annat sätt
säkerställas att man vid granskning av den tidigare bokförda posten
utan svårighet kan få kännedom om rättelsen.
7
§ Om det behövs för att ge överblick över tillämpat
bokföringssystem, skall beskrivning upprättas över bokföringens
organisation och uppbyggnad, över använda hjälpmedel och deras
funktion samt över bokföringens konton och deras användning
(kontoplan).
Användes
automatisk databehandling i bokföringssystemet, skall beskrivning
enligt första stycket kompletteras med systemdokumentation och
behandlingshistorik i den mån det behövs för att man utan svårighet
i efterhand skall kunna följa och kontrollera de enskilda posternas
behandling och företagna bearbetningar inom systemet.
All
beskrivning och dokumentation som avses i första och andra styckena
är räkenskapsmaterial.
8
§ Affärshändelserna skall bokföras i kronologisk ordning post för
post efter verifikationsnummer eller andra identifieringstecken som
åsatts verifikationerna (grundbokföring). Verifikationer, som avser
likartade affärshändelser, får bokföras i sammandrag i en post, om
det utan svårighet kan klarläggas vilka affärshändelser som ingår i
sådan post.
Kontanta
in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag
(kassabokföring). Övriga affärshändelser skall bokföras så snart det
kan ske. I fråga om fordringar och skulder gäller att de skall
bokföras så snart det kan ske sedan faktura eller annan handling,
som tillkännager anspråk på vederlag, utfärdats eller mottagits
eller sådan handling bort föreligga enligt god affärssed.
Om
endast ett mindre antal fakturor eller andra handlingar, som
tillkännager anspråk på vederlag, förekommer i rörelsen och
fordringarna eller skulderna enligt dessa verifikationer ej uppgår
till avsevärda belopp, kan bokföring av sådana fordringar och
skulder dröja tills betalning sker, under förutsättning att detta är
förenligt med god redovisningssed. Vid räkenskapsårets utgång skall
dock samtliga då obetalda fordringar och skulder
bokföras.
Verifikationerna för obetalda fordringar och skulder
skall ordnas och förvaras för sig så att betryggande överblick
fortlöpande finns över dem.
9
§ Affärshändelserna skall bokföras i systematisk ordning så att
bokföringen gör det möjligt att överblicka verksamhetens gång och
dess resultat och ställning (huvudbokföring). Huvudbokföringen kan
vara förenad med grundbokföringen.
Konton
över tillgångar och skulder, vilka i huvudbokföringen föres i
sammandrag, skall ytterligare specificeras i sidoordnad redovisning
i den mån det behövs för att ge tillfredsställande överblick och
kontroll. Huvudbokföringen skall hållas aktuell och avstämmas efter
vad som med hänsyn till rörelsens förhållanden överensstämmer med
god redovisningssed.
10
§ Verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial kan
utgöras av
material
i vanlig läsbar form
film
eller annat material med registreringar i mikroskrift som kan läsas
med förstoringshjälpmedel
hålkort,
hålremsa, magnetband eller annat material med registreringar som
genom omedelbar utskrift kan tagas fram i form som avses i 1 el.
2.
Material
som avses i första stycket 3 får ej användas för sammanfattningar av
huvudbokföringen eller samtidigt för både verifikationer och
grundbokföring.
Material
som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast om det kan
anses säkerställt, att registreringarna är varaktiga, att
registrerade uppgifter är lätt åtkomliga samt att materialet bevaras
på betryggande sätt.
Årsbokslut
11
§ För varje räkenskapsår skall den löpande bokföringen avslutas med
ett årsbokslut. Detta består av resultaträkning och balansräkning.
Till dessa kan bilagor upprättas.
Årsbokslutet
skall färdigställas och tagas in i bunden bok (årsbok) så snart det
kan ske och senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Bilaga
till årsbokslutet behöver dock ej återges i årsboken. Årsbokslutet
och därtill hörande bilagor skall avfattas på svenska i vanlig
läsbar form. Bilaga som är av särskilt vidlyftig beskaffenhet får
dock upprättas i form som avses i 10 § första stycket
2.
Årsbokslutet skall skrivas under av den bokföringsskyldige med
angivande av dagen för underskriften. Är flera delägare obegränsat
ansvariga för rörelsens förbindelser, underskrives bokslutet av dem
alla.
När
bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan skyldighet
ändras, skall balansräkning också utan dröjsmål uppgöras och tagas
in i årsbok.
11
a
§ I aktiebolag och sådana handelsbolag som omfattas av
årsredovisningslagen (1995:1554) skall årsbokslutet bestå av
balansräkning, resultaträkning och noter. För årsbokslutet i sådana
bolag gäller, i stället för 13-20 §§, bestämmelserna i 2 kap. 2 4
och 6 §§, 3 kap. 1 4, 6, 8 och 9 §§ samt 4 och 5 kap.
årsredovisningslagen. Lag (1995:1556).
11
b
§ I företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag skall årsbokslutet bestå av
balansräkning, resultaträkning och noter. För årsbokslutet i sådana
företag som omfattas av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag gäller, i stället för 13-20 §§, bestämmelserna i 2
kap. 2 § samt 3-5 kap. lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag. För årsbokslutet i företag som omfattas av lagen
om årsredovisning i försäkringsföretag gäller, i stället för 13-20
§§, bestämmelserna i 2 kap. 2 § samt 3-5 kap. lagen om
årsredovisning i försäkringsföretag. I fråga om båda slagen av
företag gäller dock att hänvisningarna till 3 kap. 5 §
årsredovisningslagen (1995:1554) inte skall tillämpas. Lag
(1995:1556).
11
c
§ En ekonomisk förening får upprätta årsbokslut med tillämpning av 2
kap. 2 - 4 och 6 §§, 3 kap. 1 - 4, 6, 8 och 9 §§, 4 kap. 1 - 6 §§, 8
§ första stycket och andra stycket 2 och 3, 9 - 13 §§, 14 § andra
stycket samt 15 - 17 §§ samt 5 kap. 1 - 12 §§, 14 § andra stycket
och 15 - 24 §§ årsredovisningslagen (1995:1554).
Vid
tillämpningen av årsredovisningslagen gäller följande:
Vad
som sägs om aktiebolag och bolag gäller ekonomiska
föreningar.
Vad
som sägs om moderbolag gäller moderförening.
Med
intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§
årsredovisningslagen.
Med
andelar avses aktier och andra andelar i juridiska
personer.
Uppskrivning
får göras endast för avsättning till uppskrivningsfond.
En
ekonomisk förening som upprättar sitt årsbokslut i enlighet med
första stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 13 - 20 §§ denna
lag. En sådan förening skall inte heller tillämpa 9 kap. 4 och 5 §§,
6 § första stycket och andra stycket första meningen, 7 § första och
fjärde styckena samt 8 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
Lag (1996:1141).
11
d
§ Ett handelsbolag som inte omfattas av årsredovisningslagen
(1995:1554) får upprätta årsbokslut med tillämpning av 2 kap. 2 - 4
och 6 §§, 3 kap. 1 - 4, 6, 8 och 9 §§ samt 4 kap. 1 - 5 och 9 - 13
§§, 14 § andra stycket och 15 - 17 §§
årsredovisningslagen.
Ett
handelsbolag som upprättar årsbokslut i enlighet med första stycket
skall inte tillämpa bestämmelserna i 13 - 19 §§ denna
lag.
Om
handelsbolaget är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 2 kap.
1 § lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall
årsbokslutet innehålla även upplysningar enligt 5 kap. 1 - 4 , 6 -
12 och 15 - 24 §§ årsredovisningslagen. I så fall skall 20 § denna
lag och 2 kap. 7 § lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag inte
tillämpas.
Vid
tillämpningen av årsredovisningslagen avses med intresseföretag vad
som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ den lagen. Med andelar avses aktier
och andra andelar i juridiska personer. Lag (1996:1141).
11
e
§ En ekonomisk förening som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag är skyldig att upprätta koncernredovisning enligt
de lagarna skall upprätta årsbokslut med tillämpning av de
bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) som det hänvisas
till i 11 c § första och andra styckena. En sådan förening skall
inte tillämpa de bestämmelser i denna lag och lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar som anges i 11 c § tredje stycket.
11
f
§ Ett handelsbolag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag är skyldigt att upprätta koncernredovisning
enligt de lagarna skall upprätta årsbokslut med tillämpning av de
bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) som det hänvisas
till i 11 d § första, tredje och fjärde styckena. Ett sådant bolag
skall inte tillämpa de bestämmelser i denna lag och lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag som anges i 11 d
§ andra och tredje styckena. Lag (1996:1141).
11
g
§ En ekonomisk förening eller ett handelsbolag som enligt 11 c - 11
f §§ har upprättat årsbokslut med tillämpning av bestämmelser i
årsredovisningslagen (1995:1554) skall göra detta även under
följande räkenskapsår. Lag (1996:1141).
12
§ Räkenskapsåret skall omfatta tolv månader. För enskild
näringsidkare, dödsbo, handelsbolag där fysisk person eller dödsbo
skall beskattas för bolagets inkomst och sådan samfällighetsförval-
tande juridisk person som avses i 53 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) skall kalenderåret utgöra räkenskapsår. Annan bokförings-
skyldig får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet
räkenskapsår). Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1
maj--den 30 april, den 1 juli--den 30 juni eller den 1
september--den 31 augusti.
Om
det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra
omständigheter finns synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer medge att annan period av tolv hela månader
än som följer av första stycket skall utgöra
räkenskapsår.
När
bokföringsskyldighet inträder eller räkenskapsåret lägges om, får
räkenskapsåret avse kortare tid än tolv månader eller utsträckas att
omfatta högst aderton månader. Avkortning av räkenskapsåret får
också göras om bokföringsskyldigheten upphör.
Tillämpas
brutet räkenskapsår, får omläggning av räkenskapsåret ske till
kalenderår. I annat fall får omläggning av räkenskapsåret ej ske med
mindre tillstånd därtill ges av skattemyndigheten.
Den
som är bokföringsskyldig i fråga om flera rörelser skall använda
samma räkenskapsår för dessa. För att få samma räkenskapsår för
flera rörelser får omläggning av räkenskapsår ske utan särskilt
tillstånd.
Femte
stycket äger motsvarande tillämpning på räkenskapsår inom koncern.
Föreligger synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer medge att olika räkenskapsår får användas. Lag
(1993:1557).
13
§ Med anläggningstillgång förstås tillgång, som är avsedd att
stadigvarande brukas eller innehas i rörelsen. Med
omsättningstillgång förstås annan tillgång.
Med
en tillgångs anskaffningsvärde förstås utgiften för dess förvärv
eller tillverkning och med återanskaffningsvärde motsvarande utgift,
om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång (balansdagen).
14
§ Omsättningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. Är
tillgångens verkliga värde på balansdagen lägre än
anskaffningsvärdet, får tillgången dock ej tagas upp över detta
verkliga värde.
Såsom
verkliga värdet av omsättningstillgång anses försäljningsvärdet
efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om rörelsens
förhållanden, tillgångens beskaffenhet eller andra omständigheter
ger anledning härtill, får verkliga värdet dock bestämmas till
återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för inkurans,
eller till annat värde som är förenligt med god
redovisningssed.
Om
varulager upptages till lägre värde än det i första stycket medgivna
högsta värdet, skall skillnaden upptagas som
lagerreserv.
Omsättningstillgång
får tagas upp över anskaffningsvärdet, om särskilda omständigheter
föreligger och det kan anses tillåtet enligt god
redovisningssed.
15
§ Anläggningstillgång tages upp till högst anskaffningsvärdet. I
anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för värdehöjande
förbättring av tillgången, vilka nedlagts under räkenskapsåret eller
balanserats från tidigare räkenskapsår. I andra fall än som avses i
fjärde stycket och 16 § andra stycket får anläggningstillgång ej
tagas upp till högre värde än det, vartill den är uppförd i närmast
föregående balansräkning.
På
anläggningstillgång, som fortlöpande minskar i värde på grund av
ålder eller nyttjande eller annan därmed jämförlig orsak, skall
årligen avskrivning ske med minst belopp som svarar mot lämplig
avskrivningsplan, om ej tillgången uppenbarligen redan är
tillräckligt avskriven.
Har
värdet på anläggningstillgång varaktigt gått ned, skall nedskrivning
ske med det engångsbelopp som kan anses erforderligt enligt god
redovisningssed.
Anläggningstillgång,
som äger ett bestående värde väsentligt överstigande det belopp
vartill den är uppförd i närmast föregående balansräkning, får
upptagas till högst detta värde, om det belopp varmed uppskrivning
sker användes till erforderlig nedskrivning av värdet på andra
anläggningstillgångar och särskilda skäl föreligger för sådan
utjämning. Fast egendom, som åsättes taxeringsvärde, får dock ej
uppskrivas över taxeringsvärdet.
16
§ Fordran, som är osäker, tages upp till belopp varmed den beräknas
inflyta. Värdelös fordran får ej tagas upp som tillgång.
Fordran
som är anläggningstillgång får tagas upp till sitt beräknade värde,
även om fordringen såsom osäker eller värdelös tagits upp till lägre
belopp eller utelämnats i närmast föregående balansräkning.
17
§ Har den bokföringsskyldige övertagit rörelse mot vederlag som
överstiger det behållna värdet av de övertagna tillgångarna, får
skillnaden tagas upp som anläggningstillgång till den del den
representerar affärsvärde (goodwill). Denna tillgång skall årligen
avskrivas med skäligt belopp, dock minst en tiondel.
Utgifter
för teknisk hjälp, forsknings- och utvecklingsarbete, provdrift,
marknadsundersökningar och liknande får tagas upp som
anläggningstillgång, om de är av väsentligt värde för den
bokföringsskyldiges rörelse under kommande år. Sådan tillgång skall
årligen avskrivas med skäligt belopp, dock minst en femtedel, om ej
på grund av särskilda omständigheter avskrivning med en mindre del
får anses överensstämma med god redovisningssed.
Kapitalrabatt
och direkta emissionsutgifter vid upptagande av långfristigt lån
får, om beloppen ej omedelbart redovisas såsom kostnad, avskrivas
enligt lämplig avskrivningsplan under tiden till dess skulden
förfaller till betalning.
18
§ Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa samtliga intäkter
och kostnader i rörelsen under räkenskapsåret samt lämna en med
hänsyn till rörelsens förhållanden tillfredsställande redovisning
för hur räkenskapsårets resultat uppkommit.
För
resultaträkningen användes med de avvikelser som betingas av
rörelsens art och omfattning nedan intagna schema.
Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som
ingår i posten. Annan uppställningsform får användas endast om under
räkenskapsåret i medeltal mindre än tio anställda sysselsatts i
rörelsen och uppställningsformen uppfyller de krav som anges i
första stycket.
Rörelsens
intäkter
Försäljningssumman
Övriga
rörelseintäkter
-
Rörelsens kostnader
=Rörelseresultat
före avskrivningar
-
Avskrivningar
=Rörelseresultat
efter avskrivningar
+
Finansiella intäkter
Utdelning
på aktier och andelar
Ränteintäkter
-- Finansiella kostnader
Räntekostnader
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader.
+
Extraordinära intäkter
-- Extraordinära kostnader
Resultat
före bokslutsdispositioner och skatt
k
Bokslutsdispositioner
Förändringar
i lagerreserv
Förändringar
i investeringsfonder och liknande fonder, var för sig
Övriga
bokslutsdispositioner, var för sig
Resultat före
skatt
--
Skatt
Redovisat årsresultat
Vinster
och förluster på avyttring av anläggningstillgångar samt
avskrivningar och nedskrivningar på sådana tillgångar skall fördelas
på samma sätt som motsvarande tillgångar i balansräkningen.
Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till sin
art.
19
§ Balansräkningen skall i sammandrag redovisa rörelsens samtliga
tillgångar och skulder samt eget kapital i rörelsen på balansdagen.
Ställda panter och ansvarförbindelser skall upptagas inom
linjen.
För
balansräkningen användes med de avvikelser som betingas av rörelsens
art och omfattning nedan intagna schema eller annan
uppställningsform som ger en likvärdig överblick över rörelsens
ställning.
I
schemat angivna poster skall upptagas var för sig.
Kompletterande poster ges beteckningar som tydligt anger vad som
ingår i posten. För varje sammandragen post i balansräkningen skall
i specificerad bilaga upptagas de belopp som ingår i posten, om icke
postens sammansättning klart framgår av bokföringen i
övrigt.
A
Tillgångar
I
Omsättningstillgångar
Kassa-
och banktillgodohavanden
Aktier
och andra andelar
Obligationer
och andra värdepapper
Växelfordringar
Kundfordringar
Förutbetalda
kostnader och upplupna intäkter
Övriga
fordringar
Varulager
Förskott
till leverantörer
II
Spärrkonto hos Riksbanken för investeringsfond och liknande fonder,
var för sig
III
Anläggningstillgångar
Aktier
och andra andelar
Obligationer
och andra värdepapper
Lån
till delägare och denne närstående personer
Andra
fordringar
Förskott
till leverantörer
Patent
och liknande rättigheter
Hyresrätt
och liknande rättigheter
Goodwill,
som avses i 17 § första stycket
Oavskriven
utgift, som avses i 17 § andra stycket
Skepp
Maskiner,
inventarier och dylikt
Byggnader
Fast
egendom, som ej är maskin eller byggnad
B
Skulder och eget kapital
I
Kortfristiga skulder
Växelskulder
Leverantörskulder
Skatteskulder
Upplupna
kostnader och förutbetalda intäkter
Övriga
kortfristiga skulder
Förskott
från kunder
II
Långfristiga skulder
Avsatt
till pensioner
Andra
långfristiga skulder
III
Obeskattade reserver
Lagerreserv
Investeringsfonder
och liknande fonder, var för sig
Övriga
obeskattade reserver, var för sig
IV
Eget kapital, med angivande av ingående belopp, insättningar eller
uttag under räkenskapsåret, redovisat årsresultat samt utgående
belopp
C
Ställda panter m. m.
Inteckningar
i fast egendom, företagsinteckningar och andra inteckningar, varje
slag för sig
Andra
ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag för sig,
med angivande av de belastade tillgångarnas värde enligt
balansräkningen
D
Ansvarsförbindelser
Diskonterade
växlar
Borgensförbindelser
och övriga ansvarförbindelser
Pensionsåtaganden
som ej upptagits bland skulderna och ej har täckning i
pensionsstiftelses förmögenhet
20
§ I resultaträkningen och balansräkningen skall ytterligare,
anpassat efter rörelsens förhållanden, lämnas uppgifter och
upplysningar om
grunderna
för värdering av tillgångar och skulder med angivande av sådana
ändringar i värderingsgrunderna som avsevärt påverkat
årsresultatet
grunderna
för avskrivning av olika grupper av anläggningstillgångar med
angivande av betydelsefulla ändringar i dessa grunder
uppskrivning
av anläggningstillgångar som verkställts för räkenskapsåret med
angivande av uppskrivningsbeloppet och dess användning
annat
förhållande av väsentlig betydelse för att bedöma rörelsens resultat
och ställning.
De
uppgifter och upplysningar som avses i första stycket får intagas i
noter, om tydliga hänvisningar göres vid de poster i
bokslutshandlingarna, till vilka de hänför sig.
21
§ Enskild näringsidkare samt varje delägare som är obegränsat
ansvarig för rörelsens förbindelser skall till årsbokslutet foga
sammanställning över sina privata tillgångar och skulder.
Sammanställningen får utgöras av förmögenhetsbilaga till
särskild självdeklaration, i förekommande fall kompletterad med
hänsyn till förändringar i förmögenhetsläget som inträffat före
balansdagen.
Om
enskild näringsidkare driver mer än en rörelse, skall uppgift om
balansomslutning, årsresultat och eget kapital i varje annan rörelse
tagas upp i bilaga till årsbokslutet. Samtliga rörelser får också
var för sig redovisas i samma årsbok. Lag (1994:492).
Arkivering
22
§ Allt räkenskapsmaterial skall bevaras i ordnat skick och på
betryggande sätt inom landet under minst tio år från utgången av det
kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Vad nu sagts gäller också
avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa
rörelsens ekonomiska förhållanden.
Skyldighet
att som räkenskapsmaterial bevara material enligt 10 § första
stycket 3 upphör, om registrerade uppgifter på betryggande sätt
föres över till vanlig läsbar form eller till film eller annat
material med registreringar i mikroskrift som kan läsas med
förstoringshjälpmedel.
Om
särskilda skäl föreligger, får skattemyndigheten för visst fall
tillåta, att räkenskapsmaterial i vanlig läsbar form förstöres före
utgången av den i första stycket angivna tiden. Materialet skall
därvid under betryggande former mikrofilmas eller kopieras på
likvärdigt sätt. Kopiorna skall ordnas så att sökta uppgifter lätt
kan återfinnas och läsas samt bevaras under den tid som återstår av
den i första stycket angivna tiden.
Tillstånd
som avses i tredje stycket medges dock av Finansinspektionen när det
gäller rörelse som står under inspektionens tillsyn. Lag
(1995:1556).
Besvär
23
§ Skattemyndighetens beslut i ärenden enligt 12 § fjärde stycket får
överklagas hos Riksskatteverket genom besvär.
Riksskatteverkets
beslut i sådana ärenden får inte överklagas.
Myndigheters
beslut enligt denna lag får i övriga fall överklagas hos regeringen
genom besvär. Lag (1990:1430).
